Man kan inte säga att en konflikt mellan religiösa elever och sekulariserade är svårare än en vanlig konflikt. En konflikt är en konflikt som alltid måste lösas. Religionen är en ingrediens i konflikten. Ofta ligger svårigheten i att avgöra om det är en kulturell eller en religiös konflikt..

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Denna uppsats tar upp ämnet social konflikt i samband med Nordirlandskonflikten. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida social konflikt kan verka främjande för samhället, samt att titta på de orsaker som gör att konflikten på Nordirland vidmakthålls. Detta har utförts genom en litteraturstudie av teorier utvecklade av Coser, Simmel och Merton.Slutsatser jag har dragit utifrån denna studie är bland annat att social konflikt i detta fall, parallellt med de nedbrytande faktorerna, också kan verka för en gynnande samhällsutveckling på vissa områden..

Konsten att lösa en konflikt.

Konflikt och vad som definieras som en våldsam konflikt är en central fråga i freds och konfliktforskning, men det är också en fråga som inte behandlas. Generellt definieras en våldsam konflikt som en konflikt enligt definitionen av Uppsala University Conflict Database med 1000 dödsoffer per år.Den här uppsatsen försöker titta på andar aspekter än den begränsade definitionen, genom att applicera Johan Galtungs konfliktmodell på ett fall som inte accepteras som en våldsam konflikt under definitionen av 1000 döda per år, nämligen Konflikten mellan Kina och Tibet. Galtung menar att det finns olika former av våld och att en för ensidig fokusering av det fysikiska eller direkta våldet begränsar uppfattningen av konflikten och att det gör att samhällsstrukturer uppfattas som fredliga trots att de har uppvisar flera andra icke fredliga..

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vad som kan leda till konflikt i beslutsprocesser.En kvalitativ undersökning har gjorts av en fallstudie, rekryteringen av rektor vid Lunds universitet 2002. Den kvalitativa metoden valdes för att möjliggöra en djupare förståelse för processen. Risken med en sådan djupstudie var att intressanta infallsvinklar kunde försvinna. Därför valdes en bred teoretisk referensram för analysen.Två grundläggande orsaker till konflikt i beslutsprocesser i professionella byråkratier har identifierats. För det första ser vi att ökat inflytande från näringslivet i sig inte är någon större orsak till konflikt utan att det är centraliseringen av makten i beslutsprocesser i starkt decentraliserade organisationer som leder till konflikt.

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

I denna uppsats behandlar jag den svenska nationella domstolens tolkning och tillämpning av begreppet inre väpnad konflikt. Syftet är att utreda om den svenska nationella tolkningen stämmer överens med tolkningen i folkrätten och i EU-rätten. I uppsatsen diskuteras utvecklingen i svensk och internationell praxis och fokus ligger på EU-domstolens nya avgörande C-285/12 (Diakité-domen). Huvudfrågan är huruvida avgörandet bidrar med en ny tolkning av begreppet inre väpnad konflikt och i fall det är nödvändligt med ett nytt prejudicerande avgörande från Migrationsöverdomstolen. Slutsatsen är att Diakité-domens avgörande har bidragit till en för svenskt vidkommande ny tolkning av vad som utgör en inre väpnad konflikt och att begreppet inre väpnad konflikt har utvidgats och samtidigt distanserats från tolkningen i den internationella humanitära rätten.

I denna jämförande fallstudie har medialt konstruerande av konflikt analyserats utifrån postkolonial teori. Således har det ofta påstådda oberoendet i medierapportering granskats med avsikt att urskilja diskursiva mönster av postkolonialt inflytande. Studien har jämfört medialt konstruerande av två olika konflikter som antas influeras mer eller mindre utav postkoloniala maktstrukturer; ukrainakonflikten och konflikten i Syrien och Irak.I analysen urskildes tydliga tendenser till både subjektskapande och gruppbildande processer, vilka såväl postkolonial teori som diskursteori argumenterar för. Således har det mediala konstruerandet av förevarande studies konfliktsituationer bevisats vara influerade av ovan nämnda maktstrukturer. Resultatet medför praktiska implikationer för huruvida medierapportering bör fortsätta påstås vara oberoende, och vidare forskning kring medialt konstruerande av konflikt uppmuntras för att finna ytterligare belägg för studiens resultat..

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

BAKGRUND: Vårt intresse för att undersöka konflikter och dess påverkan på verksamhetenhar väckts då vi har upplevt konflikter ute i förskolan. Både vad det gäller vuxna-vuxna, vuxnabarnoch kanske vanligast barn emellan. I bakgrunden tar vi bland annat upp olika författare ochforskares syn på konflikt, kommunikation och gruppdynamik.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på pedagogernas uppfattning omfenomenet konflikt och hur pedagogerna anser att konflikter inom personalgruppen påverkarbarngruppen.METOD: Vi valde att använda oss av kvalitativ intervju. Detta då vi ville ta reda på vadpedagogerna anser om fenomenet konflikt. Undersökningen baseras på de svar vi fick av de tiopedagoger, som arbetar på två olika förskolor och deltog i våra intervjuer.RESULTAT: I vårt resultat kom vi fram till att konflikter ofta förekommer i förskolan och vifick även reda på vilka metoder de ansåg var bäst för att förebygga och lösa dem.

Denna studie behandlar mellanchefer inom vården i den offentliga sektorns arbetssituation. Mellanchefer inom vården innehar ofta en roll som sjuksköterska och en roll som avdelningschef. Den dubbla rollen kan vara problematisk då man ska tillgodose den etik och moral som professionen innebär samtidigt som resultat ska levereras till verksamheten. Syftet med studien var att söka ökad förståelse för om det finns en konflikt mellan profession och verksamhetskrav samt hur denna konflikt uppstår. Intentionen var också att undersöka om det kan leder till brott mot Det psykologiska kontraktet.Resultatet visade att professionen som sjuksköterska kommer i konflikt med verksamhetskraven och att detta kan leda till brott mot Det psykologiska kontraktet.

Vårt syfte med denna uppsats är att synliggöra de elevkonflikter som förekommer i skolan och vilka konflikthanteringsmetoder de arbeta med samt genom att redogöra för pedagogernas erfarenheter och åsikter bidra till en bättre förståelse för konflikt elever sinsemellan. Vi har valt att intervjua sex lärare i tre olika skolor i Göteborgs stadsdelar. Vår tanke bakom valet av de tre olika skolorna är att synliggöra vilka faktorer som kan bidra till elevkonflikter i skolan alltså hur konflikt uppstår, vilka orsaker kan finnas bakom konflikt i skolan samt hur pedagogerna hanterar förekommande konflikter.Vårt arbete ger en översikt av hur pedagoger handskas med konlikt i skolan och vilka metoder som används i skolan, samt att de faktorer som är vållande till konflikt i skolan. Vi intervjuade våra informanter alltså de sex verksamma pedagoger genom våra frågor kring konflikt och de faktorer som vållar till konlikt samt de metoder som används i skolan.Vi genomför vårt arbete med en kvalitativ undersökning, som består av frågor kring konflikt och konflikthantering och lärarnas erfarenheter kring ämnet konflikt i skolan. Vi vill även belysa hur lärarna upplever konflikter i skolan och vad de anser att konflikt kan bidra till.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet.